onsdag 27 oktober 2010

Ge bröstcancer en box på läppen


I söndags skulle Anna fyllt 37 år. Vi la en blomkrans i vattnet till mamma Anna (hennes aska är spridd i vatten), och vi sjöng ”Vad är det för dag idag”. Tilda var ledsen men ändå lite glad att kunna ge mamma en blomma, för hon har tänkt mycket på henne senaste tiden. Hon förstår att mamma inte kommer tillbaka och saknar henne mycket. På kvällarna så säger hon ibland: ”Pappa…”. Och jag svarar: ”Ja, Tilda vännen vad är det…?” Och hon säger: ”Jag saknar mamma…”. Vi pratar en stund om livet och så somnar vi efter en stund. Nästa morgon är hon sprudlande glad och längtar till dagis.

Och så är det – saknaden finns där punktvis i form av en mamma och livskamrat som inte finns, ett familjeliv som inte blev riktigt som man tänkt. Men livet går vidare, för man måste vidare. Livet är för dyrbart att inte levas.

Sommaren ägnade vi åt att få tillbaka energi och att träffa goda vänner. Och vi hade en fantastisk sommar! Vi hann med så mycket – avslappning, bus, kul, kompisar, sol, bad och allt som gör livet värt att leva. Och det gjorde gott!

Tilda mår bra. Hon är en så stor 2,5-åring. Hon är väldigt läraktig, hjälpsam och självständig. Hon har slutat med blöjor och det har gått hur enkelt som helst. Hon räknar och vill lära sig bokstäver – snart kan hon stava sitt namn. Hon läser böcker själv genom att berätta vad hon ser på bilderna. Hon kan klä av och på sig själv, och hon hjälper pappa med städning och matlagning. Hon får veckopeng – 10 kronor. Fem köper hon lördagsgodis för, tablettask, och fem sparar hon i spargrisen. I söndags fick hon en ”mammapresent” på mamma Annas födelsedag – en liten plånbok som hon kan ha sina pengar i när vi ska till affären och handla. Hon blev jätteglad för den och berättade på dagis att hon fått en fin mammapresent. Och pappa är så stolt!

För egen del så har jag flera glädjeämnen som gör att jag faktiskt mår väldigt bra. Bland annat så har jag börjat jobba igen. Jag har hittat ett riktigt kul jobb som handlar om att bygga upp ett nytt affärsområde på ett företag. Och det allra bästa är att det finns en bra balans i det hela – jag skulle kunna jobba dygnet runt men det finns en genuin förståelse för att jag är ensam förälder och att Tilda går före allt. Och det funkar riktigt bra!

I morgon, torsdag den 28 oktober, är det Rosa bandet – galan för insamling till bröstcancerforskning. Jag har ställt upp på ett TV-inslag för jag tycker att det är viktigt med forskning. Jag vill att Tilda ska kunna känna att pappa gjort vad han kan för att man i framtiden ska slippa dö av bröstcancer. Så titta på galan (kl. 20.00 på TV3) ge bröstcancer en box på läppen! Eller skänk en peng i Annas namn.

125 kommentarer:

  1. Skönt att höra att ni klarar av att gå vidare i livet. Fast med en 2,5-åring är det kanske svårt att inte göra det... I vilket fall, härligt att läsa!

    Jag ska titta på galan imorgon, tack för tipset!

    Kram
    En "följare"

    SvaraRadera
  2. Jag ska gå på galan ikväll. Ser fram emot att se tv-inslaget där du är med. Härligt att läsa att ni har det bra och att du hittat ett jobb som fungerar bra när man är ensam förälder. Jag har själv varit ensam förälder under ganska många år. Det är jag inte nu, men däremot har jag spridd bröstcancer. Så jag kan tänka mig in i hur ni har och har haft det. Vi har också småbarn (snart 11 mån resp drygt 2 år).

    Kul att läsa om Tildas utveckling! Hon verkar vara en duktig och framåt liten tjej! :-)

    Kram Linda

    SvaraRadera
  3. Hej Henrik!
    Vad skönt att höra ifrån dig.Var det du som sa att barns sorg är randig? Att de inte kan sörja allt på en gång så de tar det i omgångar?
    Jag förstår att ni saknar Anna och alltid kommer att göra det men är glad att ni verkar ha hittat er plats i tillvaron igen. <3

    SvaraRadera
  4. Härligt och höra att ni mitt i allt ändå mår bra och att det inte bara är djupa dalar hela tiden. Kul att läsa om Tildas framsteg! Har själv en liten son på 18 månader och det är helt otroligt vad dom lär sig saker hela tiden.

    Hade tänkt att gå på galan ikväll (när den för en gång skull hålls i min hemstad) men fick inte med mig någon och har ingen direkt lust att gå själv. Så det blir till att bänka sig framför TV:n istället. :)

    Kramar till dig och Tilda!
    /Pernilla

    SvaraRadera
  5. Tack för hälsningen från Dig och Tilda.
    Tänk att livet fortsätter i alla fall, fast inte som vanligt. Skönt att du har ett bra jobb och att ni båda kan hjälpas åt. Ofta tänker jag på er....

    SvaraRadera
  6. Hej Henrik och Tilda!
    Så roligt att höra från er och så skönt att veta att ni har det bra!
    Kram Christel

    SvaraRadera
  7. Fint inlägg.
    Säger som så många andra.
    Skönt att få ett inlägg om hur ni har det.
    Både du och Tilda.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Såg nyss inslaget... sorligt är det ju men jag gillar när du säger att "Tilda kommer ha en livslång saknad men hon ska inte ha en livslång sorg."

    Som du verkar hantera det och med stöd av era nära tror jag att risken att hon kommer känna livslång sorg är liten!

    SvaraRadera
  9. Å Henrik så fint inslag om Anna, dig och Tilda. Starkt att du ställde upp, jag tror att det betyder mycket för många människor, både för oss som stått vid sidan om en cancersjuk anhörig och för den som själv är sjuk. Tack. Jag önskar dig och Tilda ett riktigt gott liv! /Mia

    SvaraRadera
  10. Hej Henrik och Tilda!

    Vad fint du skriver Henrik! Vad skönt att livet går framåt för er, och att det trots allt går ganska bra.

    Jag började av en slump att titta på Rosabandetgalan på trean precis och fick se ditt inslag. Jag kände direkt igen historien härifrån och är glad att jag fick möjlighet att se den. Tilda såg lycklig ut med sina såpbubblor, vem blir inte det:-)

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Grät när jag såg inslaget..

    Kämpa på.

    SvaraRadera
  12. Vill bara skriva att jag tänker på er. Såg det fina och sorgliga inslaget på Rosa bandet galan. Jag tror att det inslaget genererade mycket pengar till cancerforskningen! Det lämnar ingen oberörd.
    Tack för att du delar med dig - i samma anda som Anna gjorde.

    SvaraRadera
  13. Gråtande Linda28 oktober 2010 21:34

    Sitter o ser på galan o blir otroligt tagen av inslaget. Hittar sedan bloggen som berörde något obeskrivligt. Beklagar så allt ni genomgått och förundras över er styrka. Tack för ett otroligt gripande och tankeställande inslag! Mycket av de insamlade pengarna till cancerforskningen ikväll kommer vara din förtjänst! TACK ! All lycka till dig och Tilde!

    SvaraRadera
  14. Blev så otroligt rörd när jag sitter och tittar på galan.
    Vilken glädje er dotter måste skänka er, det var så mycket kärlek runt henne. Det lyckades man se mellan alla tårar som rinner.
    Vilken otrolig fin människa du är. (Läs för er båda)
    Beklagar, jag vet hur jobbigt det är.
    Men ni verkar verkligen veta hur ni ska leva efter bästa förmåga.
    All lycka till er och ta hand om er!
    Kramar

    SvaraRadera
  15. Jag tittar och gråter. Peter Jöbacks sång efter inslaget om Anna var otroligt vacker. Det tycker nog Anna också i sin himmel.

    Ta väl hand om dig och fina dottern.

    SvaraRadera
  16. Hej.
    Första gången jag är här.
    Tittade på galan ikväll,inslaget om er familj berörde mig så djupt.Jag är så ledsen för er skull.
    Ni fick mig att tänka till...
    Jag åkte dit för fortkörning idag,8km/tim för mycket.Böter på 2000:- som tyngt mig idag,men efter inslaget tänkte jag om.
    Va fasen det är ju bara pengar.

    Tack!

    Jag tror att era ord under kvällens gala har gjort att pengarna till cancerfonden ökat.

    Kram
    Linda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, jag vill bara säga ett stort tack till Dr. OGUNDU för vad han har gjort för mig, tog han tillbaka den man jag älskar och vårda med hela mitt hjärta, en man som lämnade mig för en annan kvinna för bra 6 månader, med 2 barn, jag bara bestämde sig för att kontrollera vissa spell caster-talet, men alla hålls lura mig, tills jag träffade Dr OGUNDU, som berättade allt kommer att vara över .until han berättade att min man kommer att vara tillbaka i två dagar, är så tacksam idag att min man är tillbaka till mig och vi är glada och han vill alltid vara vid min sida, jag kommer råd du folk inte att falla i fel händer, men att kontakta Dr. OGUNDU som är pålitlig och rakt framåt, kan du kontakta honom via e-post drogunduspellcaster@gmail.com
      Om du också behöver lösningen till problemet, kontakta honom också.
      1) Om du vill att ditt ex tillbaka.
      (2) kärlek stava
      (3) Du vill främjas på kontoret.
      (4) Du vill kvinnor / män att springa efter dig.
      (5) Om du vill ha ett barn.
      (6) Du vill vara rik eller vinna ett lotteri.
      (7) Du vill binda din make / maka att bli din för evigt.
      (8) Om du behöver ekonomiskt stöd.
      (9) Om du inte kan tillfredsställa din partner.
      (10) om du vill stoppa din skilsmässa.
      (11) om du vill skilja dig från din make.
      (12) om du vill att dina önskemål kommer att beviljas.
      (13) Graviditet stava att tänka barnet
      (14) garanti du vinner oroande rättsfall och skilsmässa oavsett scenen
      (15) Stoppa ditt äktenskap eller förhållande från att bryta isär.
      återigen e-postadressen är drogunduspellcaster@gmail.com kontakta honom omedelbart

      Radera
  17. Hej,

    jag har precis sett dokumentären om Anna på Rosa bandets gala. Jag blev jätte rörd av det som hände till er familj.

    Cancer måste kämpas hård och försök att komma ihåg att bröstcancern inte är den enda som dödar folk. Tre personer vars min mamma drabbades av olika cancer i min familj i året. Både mamma och hennes syster har fått tre olika cancer. De har vunnit kampen tills nu men tyvärr är cancern en envis sjukdom: den kommer tillbaks ofta.

    Glöm inte att undersökas ofta.

    Jag ska tänka mycket på dig och Tilda. Jag är glad att ni kan bygga på kärlek som finns mellan er för att fortsätta leva.

    NC

    SvaraRadera
  18. Min mamma fick besked om att hon hade bröstcancer hösten 2005. Nu, 5 år senare, är hon helt frisk.

    När jag såg ert inslag på Rosa Bandet-galen blev jag väldigt berörd, eftersom det slutade på ett helt annat sätt för din fru.

    Jag hoppas att du och din dotter trots det kan gå vidare i livet. Tack för att ni delade med er av er historia. Ni inspirerar.

    Många styrkekramar och omtankar!

    /Claudia

    SvaraRadera
  19. Hej Henrik!

    Jag sitter och kollar på rosa bandet - galan och blev otroligt berörd av inslaget om er familj.

    Min mors bästa vän fick bröstcancer för några år sedan och det var det värsta som någonsin drabbat vår och hennes familj.. (Idag mår hon bra, och tar en dag i taget. Än så länge har hon sluppit mer behandlingar, men är ännu inte helt friskförklarad.) Det är fruktansvärt att stå bredvid och bara se på. Det är hemskt att se någon man älskar lida så mycket, och oftast blir det som du skriver, att man blir förstenad och inte kan göra något. Men du verkar ha fixat allt så otroligt bra för din familj, och du är en SÅ stark människa som ställer upp på ett sådant inslag du nu gjort, och som framförallt kämpar upp ditt eget och Tildas liv - för henne, och för Anna.

    Det känns oerhört härligt att läsa att livet börjar ta en vändning för er! Att kunna gå vidare i livet och göra allt så bra som möjligt och hedra henne genom att minnas henne som den fina person hon var är så starkt, och ni är så BRA!

    All lycka i livet, ha det underbart och fortsätt kämpa på. Du är aldrig ensam, även om det kan kännas så ibland.

    Kramar i massor!

    SvaraRadera
  20. Sådär nu skänkte jag även till Annas minne ringde oxå på 100 kr numret i galan. Det känns som att detta MÅSTE lösas, att ingen ska behöva dö! Till DIG Henrik vill jag säga att du är så stark och Tilda är så fin! Skönt att läsa att du jobbar och börjar hitta lite rutiner efter Annas tragiska död :(

    Varma kramar från Vänersborg

    SvaraRadera
  21. Ett fantastikt fint inslag i Rosa bandet galan, en fantastitisk Pappa til Tilda är du och en så fantastisk dotter lilla Tilda verkar vara och ändå, en så oerhört sorglig historia. Kram till dig Henrik och fortsätta att vara den du är. Kram från en okänd blogg läsare.

    SvaraRadera
  22. Vilket otroligt starkt och känslofyllt inslag! Har följt Annas blogg och slog på tv:n av en slump precis när inslaget om er fantastiska familj visades! Tack snälla Henrik (och Tilda och Anna) för att ni på ett så generöst och fint sätt delar med er av ert livsöde. Många kramar till er!

    SvaraRadera
  23. Hej Henrik!
    Man berördes verkligen så av eran händelse liksom alla andra drabbade..
    Jag förlorade min moster i kampen mot cancern.. även de i våras.. Men måste säga de att jag tycker att du är väldigt stark som håller modet öppet så som du gjort ikväll..

    Kramar från en blogg läsare

    SvaraRadera
  24. Hej Henrik.
    Vilket fint inslag om er familj, men dock så sorgligt att Anna ej fick leva.
    Jag träffade henne en gång på ett möte för bröstcancerdrabbade på Amazona. Anna hade sådan stark utstrålning och var så bestämd att ta sig igenom sin tuffa behandling och bli frisk.
    Önskar er allt gott. Kram A

    SvaraRadera
  25. Hej Henrik! Har tänkt så på dig och Tilda! Och såg dig på tvn nu ikväll. Verkligen fint av dig att bli intervjuad. Många tårar rann här hemma, både på mig och sambon.
    Många varma kramar Elin A

    SvaraRadera
  26. Hej Henrik.
    Jag har följt nästan sen start och ni återkommer ständigt i mina tankar. Jag ville bara säga att inslaget om er ikväll på galan var fantastiskt. Så fina filmer ni har på Anna och så kärleksfull hon var. Jag lider med dig och Tilda men är samtidigt glad att ni har det så bra tillsamans och att du verkar vara en sån himla fin pappa som förvaltar Annas minne på bästa sätt. Så bra att du hittat ett arbete du trivs med. Anna måste vara så stolt över er två på sitt lilla moln. Ta hand om er bägge två. Tänker på er ofta ofta.
    Anna

    SvaraRadera
  27. Hej Henrik och Tilda! gripande inslag om dej och din familj,kunde inte hålla tårarna borta,,du är stark och modigt gjort att framträda och vara med på galan..önskar dig/er allt gott..och med små,små steg kommer man framåt..Livet går vidare ..på något vis..kram från en som haft bröstcancer 2 gånger..Anneli

    SvaraRadera
  28. Hej.

    Det var fint av dig att dela med dig av Annas historia på galan.

    Jag slogs dock utav konstiga sammanträffanden som jag vill skriva till dig om.
    Min syster hette samma för och efternamn som din Anna och hon föddes i mitten av oktober 1973. Och hon dog av spridd bröstcancer ungefär kl 4 på natten den 14 mars 2010.

    Vet inte varför jag skriver om det här men jag blev bara så häpen av det hela.

    Jag hoppas att ni har det så bra som ni kan.

    SvaraRadera
  29. Har suttit och läst alla era blogginlägg och tårarna bara rinner. För snart två år sen avled min pappa i en ny flytande form av cancer. Läkarna visste inte vad som gjorde honom så sjuk, vi fick veta först två veckor innan han somnade in att det var cancer. Hatar cancer!
    Jag lider med er som förlorade er älskade Anna alldeles för tidigt. Men jag blir samtidigt glad över att ni kämpar på och gör det starkt! Du är en bra förebild för din dotter Tilda och för andra föräldrar som går igenom samma mardröm...
    Kämpa på och glöm inte bort att stöd finns.
    I våra hjärtan och i minnet lever våra älskade alltid kvar <3 Rebecca

    SvaraRadera
  30. Henrik och Tilda,
    Vilken fantastisk hustru och mamma Anna var. Så stark och modig! Jag blev så rörd av inslaget ikväll och nu när jag läst alla inlägg gråter jag floder. Sedan min son föddes för ett år sedan är detta det jag fruktar mest ska hända, det är verkligen en mardröm. Ändå när man läser Annas fina blogg så är det otroligt hur hon lyckas, i denna fruktansvärda tragedi, förmedla en sådan styrka, kärlek och lycka som hon faktiskt gör. Bilderna på er tre är jättefina, vilken vacker familj. Jag önskar er all styrka, glädje, lycka i framtiden. Så stolta ni måste vara över Anna. Hon har berört så otroligt många människor och jag tror, som så många andra, att er historia har bidragit till att fler skänkt en slant till cancerfonden och det innebär att ni bidrar till att rädd liv för de som råkar ut för det som ni har gjort. Varma hälsningar, Erika

    SvaraRadera
  31. Fina fina Henrik o Tilda.

    Berörs fortfarande av bloggen, som jag hoppas du Henrik låter leva......

    Ha en skön höst.

    Tack för att du skriver.

    SvaraRadera
  32. Det var flera gånger under galan igår som tårarna brände bakom ögonlocken, men när de visade klippet med dig, Anna och lilla Tilda... ja, då kunde jag inte hålla dem inne längre. Allt det där ni har gått igenom är precis som vårt liv. Att sitta där med en nyfödd bebis vid bröstet... vid ett bröst med cancer i... ja, den känslan är bara så hemsk! Det är ju inte så det ska vara! :-( Är glad att ni delar med er av detta. Det får en själv att känna sig lite mindre ensam.

    Mina varmaste kramar till er!

    SvaraRadera
  33. Hej.
    Jag har följt er sedan en tid tillbaka och gråter när jag läser tillbaka på era blogginlägg.
    Vill bara säga att jag tycker ditt tv-inslag igår var så fint.
    Kram Linda

    SvaraRadera
  34. Jag känner er inte, men tänker på er ofta. Har följt bloggen nästan sedan starten men inslaget igår på galan fick mig att storgråta - att se filmer på det man redan sett bilder av här på bloggen gjorde det ännu mer påtagligt (och sorgen efter min vän som inte heller fick leva kvar med sin lilla dotter sköljde över mig igen) - tack för att du delar med dig av ert liv! Önskar dig och Tilda all lycka! Kram S

    SvaraRadera
  35. Hej Henrik

    Vad modig du var i inslaget!!! Så många som du hjälper och berör. Och Anna, vad ska jag säga.......ord är helt överflödiga.

    Kram Lotta Gray

    SvaraRadera
  36. kajsa.fredrikson@telia.com29 oktober 2010 12:01

    Hej.
    Jag såg ditt inslag på Bröstgalan igår man blir verkligen berörd av det du sa , den styrka att gå vidare i livet är inte alltid lätt , men du och Tilda har funnit att sätt att leva vidare.
    Önskar Er allt gott i livet och Tack för att du skriver så fantastiskt som verkligen berör.
    Trevlig Helg till Er. Kajsa

    SvaraRadera
  37. Henrik och Tilda,
    Ni visar på ett starkt civilkurage få förunnat. Ett fantastiskt bra inslag på bröstcancergalan igår. All lycka och omtanke till er.

    Kram från en "bröstcancer syster"

    SvaraRadera
  38. Jag har följt Anna genom bloggen och cancertjejer från början.Att se henne på film igår rörde mig enormt.Tack för att du visade oss.Livet går ju vidare,och ni verkar ha det bra trots allt.Tänker ofta på er.
    Anneli

    SvaraRadera
  39. Blev så berörd av inslaget i går, fantastiskt fint och oj vad jag grät igen.
    Underbart att se levande härliga bilder på dig och Tilda och att livet på sitt lilla sätt går vidare.

    Kram en bloggläsare som följt er

    SvaraRadera
  40. Satt med tårarna rullande nedför kinderna i går under galan, vilken historia! Har en kollega som dog i augusti efter bröstcancer som gav lungcancer. Denna djävulska sjukdom detta "monster",drabbar alltid de bästa och det är så himla orättvist.Nu sitter jag här på jobbet med tårarna rullande nedför kinderna efter att ha läst din artikel i Femina, så fin!Du har verkligen mycket att ge din dotter, det märker man på hur du skriver och jag är säker på att du för henne kommer att vara den bästa pappa man kan tänka sig! Önskar dig/er all lycka på din och lilla Tildas väg in i er "nya" framtid! Många styrkekramar till er från en för er okänd människa men som berördes otroligt av ert livsöde. Kram från Charlotta Dahlberg

    SvaraRadera
  41. Såg galan...tårarna rann och Tilda och du är helt imponerande. Märkligt att se inlägget när man följt Annas blogg medans hon fortfarande vandrade på samma mark som oss. Du är stark, du starka man. Kram till er/ Anna

    SvaraRadera
  42. Hej Henrik & Tilda. Vill beklaga bortgången av din fru och din dotters mamma.

    Jag har själv förlorat min mamma & pappa i år.

    Dock inte utav cancer.

    Utan det var en idiot som valde att sätta sig bakom ratten i en bil både alkohol och drogpåverkad.

    Han hade alldeles för hög hastighet och min mamma skulle bara hämta min syster på körskolan där dom just denna dagen hade genomgång om alkohol och droger i trafiken.

    Min mamma kom ivägen för denna idioten och finns inte längre i mitt liv, men i mitt hjärta.

    Läkarna sa att det hade gått fort och det hoppas jag med tanke på hur bilen såg ut efteråt.

    Detta var den 14 Januari 2010.

    19 dagar senare den 2 Februari 2010 så försvann även min pappa.

    Här var det ingen olycka eller någon annans fel.

    Jag tror att min pappa saknade min mamma alldeles för mycket. Hans hjärta orkade inte längre och han föll ihop när han skottade snö hemma.

    Jag förlorade bägge mina föräldrar på 19 dagar. Jag har fortfarande inte förstått vad som hänt riktigt.
    Och trots att jag är 20 år fyllda i år så kan jag inte hantera detta.

    Livet är kaos och jag önskar att jag kunde göra något för att fixa detta. Men det går inte.

    Har du något tips kanske? som gör att man kan hantera vardagen på ett lite bättre sätt kanske?

    Förlåt att jag drar upp något som egentligen inte hör hit. Men känns som att jag kanske kan få något tips på hur man kan få vardagen att fungera lite bättre.

    Mvh// Camilla.

    SvaraRadera
  43. Hej Camilla,

    Varken jag eller Anna har kommenterat kommentarer förut, men jag blev verkligen berörd av din situation och eftersom du uppriktigt frågade efter råd så ska jag försöka dela med mig något av mina erfarenheter.

    Våra situationer så olika att jag medvetet försöker lyfta fram lite mer allmängiltiga aspekter. I mitt fall hade jag ganska lång tid på att förbereda mig på att Anna skulle kunna gå bort, det fick inte du. Sedan är det annorlunda att förlora föräldrar i tidig ålder eller egna barn. I mitt fall så är det naturligt att släppa taget och börja på ny kula efter att sorgen lagt sig.

    Jag förstår att du har många tankar och känslor som du inte riktigt vet hur du ska hantera. Säkert har du redan någon psykolog eller liknande du kan prata med. Jättebra om det funkar, annars - byt. För egen del hanterade jag mycket av detta på egen hand – jag skrev jag mycket för byrålådan. Det är jättebra när man behöver sortera sina tankar och känslor kanske inte vill dela det allra djupaste med någon.

    I nära anslutning till Annas bortgång kände jag ett stort behov av att dela med mig av mina erfarenheter. Att få prata/skriva av sig är en naturlig del av en sorgprocess. Men jag fick rådet att inte använda bloggen för att sörja offentligt. Jag är glad att jag tog till mig det. Det blev dock några artiklar som jag är väldigt glad att jag skrev när jag hade ett visst mått av distans och samtidigt rätt motivation att skriva dem. Det var mitt sätt.

    Mitt råd är att oavsett vad du sedan gör med dina texter – skriv för byrålådan, de är väldigt goda lyssnare och håller hemligheter riktigt bra. Ta fram det djupaste. Ställ frågor till dig själv och besvara dem. Vad är du rädd för? Vad får dig att må sämst och vad kan du göra åt det, o.s.v.? Vad är viktigt för att du ska kunna må bra?

    Efter Annas död så upplevde jag jordens pyspunka. Du har helt säkert känt samma sak. Jag fick tidigt rådet att fokusera på mig själv och min dotter - att vi skulle återhämta oss och må bra. Det kan kännas konstigt men det ÄR helt okej att göra det. Du behöver det.

    Fram till Annas död hade jag hanterat allt väldigt rationellt och intellektuellt. Men pyspunkan rådde jag inte på med det angreppssättet. Jag fick lära mig att sorg är personligt och individuellt - det finns inget 100%-igt mönster för hur det funkar, vi hanterar sorgen helt olika för det är en totalt känslostyrd process. Men det finns allmängiltiga aspekter på sorg. En av de viktigaste är nog att släppa fram den och göra vad du än känner att du behöver göra för att bearbeta känslorna. I mitt fall hjälpte det mycket att ta ansvar för att min dotters sorgarbete. Genom det så tog jag också ansvar för mitt. Det är nog vanligt att gå in en bit i sorgen men inte riktigt bearbeta sig igenom den - att inte bottna och komma vidare. Då blir sorgen oförlöst och kan hänga med hela livet. Men jag säger till dig som jag sagt till mig själv (främst för min dotters räkning) - att du kommer att känna livslång saknad, men du ska inte behöva känna livslång sorg. Jobba med sorgen först och sedan hur du sätter ny kurs i livet. De som kan det här med sorg säger att den sedan bubblar upp i olika former och det är helt naturligt. Men att komma ur den första fasen är nog viktigt. Nästa steg är ju att hitta styrka och livsglädje.

    När det gäller ny kurs i livet så tror jag att du kommer att tvingas bli vuxen (så där på riktigt) mycket tidigare än om detta inte hänt. Det är nog en sorg i sig att inte ha kvar tryggheten och stödet från sina föräldrar innan man klurat ut vem man är och vad man vill med livet. Om du läser den här bloggen hoppas jag att du kan bli en gnutta klokare - för är det inte så att livet handlar om relationer och upplevelser i första hand och prestationer i andra hand? Så välj dina vänner (och framförallt din livskamrat) med omsorg och gör saker som känns viktiga för dig. Se till att omge dig med människor som kan ge dig den trygghet och det stöd som du annars hade funnit hos dina föräldrar.

    Största kramen / Henrik

    SvaraRadera
  44. Asså.......Henrik, du är fantastisk och jag förstår varför Anna jobbade så hårt för att få dig!

    Kram

    /Carina Alm

    SvaraRadera
  45. Bäste Henrik!

    Först och främst Jag vill beklaga att Din fru Anna gick bort alldeles för tidigt. Anna och Du, Henrik har varit otroligt starka som orkat och skriva om Er situation mitt i all sorg om att få ett tufft cancerbesked av läkaren, och under alla behandlingar som Anna genomgick. TV-inslaget om Er lilla familj som slogs i spillror av en elak sjukdom blev man verkligen berörd av!!! Tårarna rann på både mig och min sambo.
    Du har hanterat hela Din situation med värdighet och styrka!! Du är verkligen en stark person i detta läge. Men då och då måste Du få visa Din svaghet också, men det vet jag att Du förstår redan - med den klokhet som Du visat genom att kunna hantera allt detta med Er trygga familj. Men Du hanterar Din och Tildes situation med bra hand säkert och tryggt vidare genom Livet är jag helt övertygad om.
    Starkt av Dig att Du orkar berätta!
    Må så gott i framtiden för Dig och lilla Tilde.
    Ha en fortsatt bra framtid.

    MVH
    Maria Becker

    SvaraRadera
  46. Hej Henrik!
    Jag satt liksom många andra och såg på Rosa Bandet galan i torsdags. Tårarna bara rann ner för mina kinder när jag hördes berättas om olika livsöden.
    Jag har själv bröstcancer med metastaser i lungorna så jag förstår vad ni har gått igenom.
    Jag önskar dig och Tilde allt gott!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  47. Vill bara uppmana alla att gå in o skänka i Annas namn, målet är 50 000 och nu är det upp i 47 100.
    kom igen, kämpa tillsammans!

    SvaraRadera
  48. Hej!

    Skönt att höra att ni mår ganska bra och att du orkar jobba igen. Jag såg inte hela galan men skänkte till den. Jag har precis mist en mycket nära vän, ja vi har varit som syskon för vi har inga syskon någon av oss,hon dog en halvtimme efter att vi varit tillsammans hela eftermiddag och haft jätteroligt. Man fattar inte att livet kan förändras på några få minuter.

    Ha nu en underbar helg tillsammans och många kramar från EvaA.

    SvaraRadera
  49. Hej Henrik!

    Vi såg inslaget på Rosa bandet-galan och kunde knappt andas.

    Det var svårt att se Annas mardrömsresa från lycklig nybliven mamma till en cancersjuk person, svår att känna igen. Samtidigt var det härligt att bli påmind om hur kärleksfull och sprudlande glad hon var till och med in i det sista.

    Fint att du har filmat så mycket så att Tilda kan få se mer av sin mamma.

    Många kramar från
    Ulrika & Niclas Haner

    SvaraRadera
  50. Hej!

    Jag har precis tittat på Rosa Bandet galan på TV3 play, tårarna bara rinner. Jag blev mitt all sorgsenhet glad över att ni har filmat er dotter tillsammans med sin mamma, så värdefullt det kommer vara för henne att ha dessa bilder i framtiden tror jag. Så ledsen att detta hände er. Ta hand om er.

    SvaraRadera
  51. Varma kramar till dig och Tilda.

    SvaraRadera
  52. Hej, halkade in på denna blogg av en slump (är det inte ofta så) och jag har suttit och läst en stund nu (och gråtit). Ja, livet blir inte som man tänkt sig och det är svårt att se någon mening i det som sker. Både blogg, film och givetvis du kommer att hjälpa Tilda att få lära känna den mamma hon inte fick ha hos sig mer än en kort tid i livet. En stor kram till er båda från Elisabet

    SvaraRadera
  53. Så underbart gott att läsa att trots allt som drabbat er, går det framåt i era liv! Filmer om Anna kommer nog att bli ovärdeliga för lilla Tilda i framtiden, precis som dom säkert är för dej nu. Ta hand om er Henrik och Tilda. Varma kramar Charlotte.

    SvaraRadera
  54. SÅ fint inlägg. Skönt att höra att ni gått vidare så pass mycket som gjort! Stort och starkt gjort.

    /Maria

    SvaraRadera
  55. Tack för att just du blev Tildas pappa!
    Kram Kristina (anonym läsare)

    SvaraRadera
  56. Kristin Sölsnes6 november 2010 02:09

    Jag kände Anna en gång, såg alla hennes härliga sidor, både bättre och sämre. Hur hon ibland pratade så öronen ramlade av, och hur lyste upp ett rum med sitt leende. Jag fick en chock när jag fick höra allt som hänt. Har gråtit floder - hela min familj har gråtit! Jag är så glad att hon fann dig, som funnits vid hennes sida genom hennes kamp!! Så glad över att hennes fantastiska flicka har en så trygg far att luta sig tillbaka mot, då tuffa tider stundar. Har själv fyra barn. Skulle ngt hända mig, ville jag inget hellre än att min make skulle bemöta mig och våra gossar så som du gjort. Precis som du.
    Jag tycker du verkar vara en otroligt tapper och varm person och jag är så glad att du träffade just Anna. Er berättelse har berört många hjärtan och kommer med all säkerhet att hjälpa många framöver. Jag träffade dig aldrig, men vill ändå ge dig en stoor kram. Jag önskar dig och din o Annas dotter all lycka i framtiden.
    Kram Kristin

    SvaraRadera
  57. Hej!
    Jag såg inslaget om Anna och blev chockad. Vi jobbade ihop på Kåren i Karlstad och hon var en tjej som sprudlade. Hon var alltid på bra humör och spred glädje omkring sig. Jag ska leta efter gamla foton från den tiden.
    Kram Annika

    SvaraRadera
  58. Hej!!
    Vad skönt att höra att det går framåt för er. Är så berörd av det ni har gått/går igenom. Lyckliga Tilda som har fått just dej som pappa!! Ha det så gott som det bara går!! Kram till er båda

    SvaraRadera
  59. JAg blir alltid så känslosam när jag läser här. Det är så himla svårt för mig som inte varit med om det ni har, att förstå att livet kan gå vidare. Att lilla Tilda inte har sin mamma hos sig, att du inte har din älskade hos dig. Att man överlever....Ni är fantastiska människor som delar med er här. Var rädda om varandra!
    kram

    SvaraRadera
  60. Härligt att ni börjat hitta tillbaks Henrik! Ert inslag var härligt och samtidigt fruktansvärt på cancergalan - jag såg dig efteråt på "efterfesten" och tänkte kommit fram och pratat med dig, men det kom av mig - jag presenterade vårt event under middagen
    Jag önskar dig och lilla Tilda all lycka framöver!
    kramar Maria

    SvaraRadera
  61. Hej Henrik och Tilda!
    Fint att höra ifrån er och att ni hittat en ny vardag som känns bra.
    Jag önskar er verkligen all lycka i framtiden!
    /Jessica

    SvaraRadera
  62. Henrik, du verkar vara en suverän kille.
    varje gång jag läser ett inlägg från dig blir
    jag imponerad över hur förnuftig du är och hur bra du beskriver dina känslor.

    Ville bara säga det.

    Just ja, en sak till.
    På mitt jobb jobbar MÅNGA idioter, är du sugen på att byta jobb skulle vi behöva en vettig person som du.

    SvaraRadera
  63. Är bara här och tittar till....... Ni finns fortfarande i tankarna. Kämpa på i vardagen.
    Kram

    SvaraRadera
  64. Jag såg inslaget på rosa bandet galan. Oj, vad berörd jag blev. Man har ju en förhoppning om ett lyckligt slut. Min mamma hade bröstcancer för ett par år sedan och detta jobbiga kom tillbaka när jag såg inslaget. Och det blev ett hårt knytnävsslag i magen när jag insåg att er historia inte hade något lyckligt slut... Jag grät floder. Min mamma blev behandlad och mår idag bra. Man lär sig att uppskatta livet!

    SvaraRadera
  65. Kommer nog alltid tänka på er och undra hur det går - kanske för att jag började följa er blogg samtidigt som min egen mamma fick bröstcancer. För oss gick det bra, det var ingen aggressiv cancer, men er historia berör så oerhört mycket. Jag är tacksam för att du uppdaterar emellanåt, och hoppas att livet fortsätter återvända till er, till att vara något positivt och fint.

    SvaraRadera
  66. Hejsan glädjs åt att ni kämpar er framåt.Tänker ofta på er. Många kramar från lilla mej

    SvaraRadera
  67. Vet inte vart jag ska börja.... Helt fantastiskt, så sorgligt och så vackert skrivet! Man ska inte behöva blir lämnad på det här viste, man ska vara två om föräldrarskapet man behöver vara två! Tycker att du gör ett eoerhört fint jobb med er fina dotter! Såg er på galan och jag grät floder. Grät för er skull och för min skull! Min Thomas dog för ett halvår sedan så jag vet vad ni går igenom, jag vet hur svårt det är och hur man kämpar för att komma tillbaka till livet. Kommer att fortsätta att läsa er blogg den ger stöd och tro på att det finns en framtid!
    Ta hand om er! /Malin

    SvaraRadera
  68. Evalena igen:

    Är in för att önska er en fin advent! Och ta hand om er!

    kram

    SvaraRadera
  69. Jag vet inte om du läser kommentarer men jag ville bara säga att det låter som om du gör ett superbra jobb med Tilda!
    Min mamma gick bort när jag och min syster var 2 och 4 år och jag känner igen mig i mycket du skriver om barns sorg. Jag hade flera år framåt ett STORT behov av trygghet och klarade inte av att inte veta var min pappa var. Tyvärr insåg varken han eller jag kopplingen då, det är sånt jag fått komma fram till i efterhand. Men jag och min syster har haft det så bra utan mamma med, vi minns henne knappt men hon har alltid varit en del av vårt liv! Man sörjer/saknar inte på samma sätt när man inte minns, boken "Du finns hos mig ändå" hjälpte mig mycket, den fick mig att inse att sorg inte behöver se ut på ett visst sätt.
    Det kommer gå så bra för er!

    SvaraRadera
  70. Livet är verkligen så orättvist många gånger. Ta hand om varandra. Stor styrkekram från Jennifer

    SvaraRadera
  71. I dag har du namnsdag min vän. Grattis.

    Henrik, jag hoppas du och Tilda har det bra och att ni får en trevlig jul trots omständigheterna. Kram på er

    SvaraRadera
  72. Hej, det är verkligen orättvist att Anna inte lever längre. Orkar knappt läsa bloggen för jag blir så ledsen. Får mig då att undra hur du har orkat? Är du inte förbannad på att livet är så orättvist?
    Kram Anne

    SvaraRadera
  73. Hej..läste först om er i Vi Föräldrar hos min psykolog i ett gammalt nummer för några veckor sen o besöker bloggen första gången idag. För mig var det, ja vad ska jag säga utan att det låter fel, "skönt" att läsa om er. Jag förlorade nämligen min man i juli 2009. Han var 33 år gammal och dog lika plötsligt som oväntat i en stor hjärtinfarkt. Ena sekunden pratade jag med honom på telefon när han ringde från akuten och några sekunder senare var han död..borta bara. Jag var gravid i 5 månaden med vår andra dotter, som nu fyller ett år i morgon, vår andra dotter är 3,5 år. Livet rämnade, någon drog undan en matta och min trygghet sedan 12 år var bara borta. Där stod jag med ett barn på 2 år o 4 månader och ett till på väg...att förklara för vår dotter att hennes älskade pappa var död var det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Vi visste inte om att han var så sjuk, allt kom som en blixt från klar himmel, därför går jag igenom allt det där man går igenom nu. Jag kände mig mindre ensam när jag läste om er, inte att jag är glad att det hänt andra också för det är inte så jag menar, men att du visar på att det verkar finnas ett liv efter eländet....jag själv har inte riktigt kommit dit ännu. Tar en dag i taget, försöker fokusera på barnen och pratar mycket om pappa med dem. Han är ju fortfarande så närvarande även om han inte finns här på jorden.... Tänker på dig och Tilda och önskar er en god jul och ett gott nytt år trots allt.

    SvaraRadera
  74. Hej Henrik!
    Julen närmar sig och jag tänker på dig och Thilda. Jag hoppas att ni har en fin och mysig tid nu innan julen och att ni får det bra när julen verkligen är här. Vill bara önska en riktigt god jul och ett gott nytt år! Kram Christel

    SvaraRadera
  75. Tittar förbi och skriver några rader, för jag tänker på er ofta.
    Hoppas din lilla Thilda mår bra och att ni får en riktigt mysig jul.
    Stor kram Linda

    SvaraRadera
  76. Hej Henrik!
    Vill bara önska en skön och vilsam jul!
    Tänker på er och Anna väldigt ofta.
    Stor KRAM Katarina Loord (fd Eklöf)

    SvaraRadera
  77. Tänker tillbaka på förra året vid denna tid. Det var en Anna full av kamp, stridslysten och en förmåga att bjuda in oss andra i eländet. Tänker på dig Anna. Hoppas du nu går vid din familjs sida för att bara "titta till"

    Värme i jul

    SvaraRadera
  78. Gör som flera andra.
    Kikar in och änskar en God Jul.
    Ta hand om er.
    Kram

    SvaraRadera
  79. Jag har tittat in här varje dag i ett års tid nu. Skönt att se att allt verkar gå så bra för er trots allt. Hoppas ni får en jättehärlig jul!!!
    kramar från en trogen läsare

    SvaraRadera
  80. Hej, jag måste bara säga att det var skönt att läsa ditt inlägg om att vara den som står jämte. Jag har själv just drabbats av bröstcancer, men det är ingenting mot den vanmakt jag kände när min man (numera ex man) fick cancer och kämpade med behandlingar i över ett år. Jag upplevde exakt det som du beskriver (bla med cytohjärnan, testandet, ett evigt frestande på relationen, samtidigt som jag försökte hålla ihop familjen) Vi fixade inte påfrestningen, när allt var över (han blev "frisk") så ville jag bara vidare, ut och bort från allt vad cancer hette. Nu är jag där igen 34 år gammal, men också jag kommer att bli frisk till skillnad från Anna. Med hopp om en god framtid, kram från Ida

    SvaraRadera
  81. har du någon emejl som man kan mejla dig på?

    SvaraRadera
  82. henrik.gustafson@fridhemsgatan68.se

    SvaraRadera
  83. Hej Henrik!
    Min mamma dog när jag var så liten som Tilda, och detta var nu 30 år sedan. På den tiden var det nog vanligt att man ifrågasatte om barn sörjer överhuvudtaget. Jag fick inte vara delaktig i mammas sista tid, vara med på begravningen och vi har aldrig pratat om mamma hemma. Det har varit kämpigt för mig sedan jag blev vuxen, för då bubblade den undantryckta mammasorgen fram. Nu kan jag känna att jag åter står på starka ben och att jag kommit igenom det som hänt vår familj.
    Det du gör för Tilda tycker jag är fantastiskt. Precis så hade jag önskat att det varit för mig när jag var liten. Du tar Tildas sorg på allvar och det är jätteviktigt. Och Tildas bok kan vara läkande att läsa även för mig. När Tilda blir äldre kommer det vara så betydelsefullt för henne att ha fått vara med. All min beundran för din klokhet.

    SvaraRadera
  84. Åh vad känslorna kom när jag läste.
    Miste min mamma i brsötcancer när jag var 12 år, min mamma var då 39 år. Jag fyller 38 i år och bär troligvis på den ärftliga genen. Tankar, sorg mycket kommer när jag läser denna blogg.
    Jag var tonåring och stängde av alla känslor. Nu när jag är snart 38 år gråter jag för allt.
    Livet utan mamma har satt spår men jag lever.
    Tack för en blogg som får mig att känna.
    http://mlomt.blogg.se/

    SvaraRadera
  85. Hej Henrik,
    Ville bara dela ett minne med dig om Anna.
    Tänker på Anna ofta och senast igår så berättade jag för en kompis när vi hade varit till Sälen och åkt slalom. Anna var en inte allt för van slalomåkare men hon tog sig ner för alla backarna, vi hamnade i en svart backe och till och med den klarade hon med lite peppning:)Och trots hennes höjdrädsla så lyckades jag lura upp henne i sittliften, vi hade så mycket roligt tillsammans... bara bra minnen.... en toppenkompis.
    Ha det så bra tänker på er....
    Kramar Eva Sunding

    SvaraRadera
  86. Vill bara önska er en bra dag!
    /Martin

    SvaraRadera
  87. Imorgon tänker jag på er lite extra. Hoppas dagen går bra och att ni har det bra. Kram från en ni inte känner.

    SvaraRadera
  88. Hej Anna,
    Hoppas du har det fint där du är nu. Och att du kan känna att du är mamma till en underbar dotter. Såg tv-inslaget om dig i höstas och både min man och jag grät. Vi tänker på lilla Tilda och dig idag.

    SvaraRadera
  89. Tänker på er extra mycket idag.

    <3 Kram Busan

    SvaraRadera
  90. Anna,

    Ett år har gått. Jag tänker på dig och din familj.

    Kram från Jenny

    SvaraRadera
  91. tusen kramar på er!

    SvaraRadera
  92. Massor av kramar till er!! <3

    SvaraRadera
  93. Kära Henrik och Tilda,
    Ett år utan Anna. Tänker på er och hoppas att ni har det riktigt bra.
    Kram Christel

    SvaraRadera
  94. Fin blogg du har!:D
    tävla gärna i min "Veckans Blogg" Tävling!^^
    http://fotoday.devote.se

    SvaraRadera
  95. Henrik, vet inte om du fortfarande går in och läser kommentarer, men jag tänker på er ibland och undrar hur livet ser ut idag.
    Hoppas att du, när tiden är mogen, kan träffa någon som du kan leva ihop med och som blir en bra mamma till din lilla dotter. Tyck inte att jag lägger mig i, jag önskar er bara allt gott ni kan få i livet.
    Varma hälsningar
    Inga-Britt

    SvaraRadera
  96. Läste igenom er blogg från början. Vad fina ni är båda två. Dina tankar och kommentarer mot slutet går utanför allt. Känner en trygghet i att om något skulle hända mig, så skulle jag visa det du skrivit för min man. Och då hoppas jag att han kan ta till sig din insiktsfullhet och hjälpa mig att få en lika värdigt slut som Anna... Kram

    SvaraRadera
  97. Tittar till och minns tillbaka.... Värderar mitt liv, med tårar i ögonen och tänker på så många som inte finns med oss. De lever i våra minnen. Låt oss komma ihåg de bästa och ljusa stunder. Äntligen vår, en annan vår, varje dag är värd att njutas och levas....

    / Johanna

    SvaraRadera
  98. Charming and engaging effectively with a perspective

    SvaraRadera
  99. Vet att Anna sen länge är borta och att bloggen avstannat ändå är jag här ibland och tittar och väntar..på vad?...vissa gör avtryck så är det bara.

    SvaraRadera
  100. Hej!
    Sitter här rörd till tårar av ditt fina inlägg. Vilken enorm kärlek till din Anna och din Tilda.
    Jag finner knappt ord för hur stark och beundransvärd du är!
    kram

    SvaraRadera
  101. Hej Henrik och Tilda!
    Ville bara titta in och önska er en fin sommar! Tänker ofta på Anna och hennes älskade familj och undrar så hur ni har det? Sköt om er!
    kramar Karola

    SvaraRadera
  102. Jag saknar Anna så himla mycket just nu och det känns just nu riktigt tufft. Jag hoppas att du och sötTilda får en jätteskön sommar. Kram
    Carina Alm fd kollega på Mäklarsamfundet.

    SvaraRadera
  103. Jag kan inte sluta att titta in då och då. Den här bloggen har berört mig och många andra så oerhört.
    Jag vill önska dig Henrik och din dotter Tilda en underbar sommar.
    Vill även passa på att fråga om du bloggar någon annanstans?

    Mvh Stina

    SvaraRadera
  104. Jag fick precis veta det. Att Anna har gått bort kom som en chock för mig. Vi gick i samma klass en gång i tiden, men har inte hörts av på många år. Ändå har jag tänkt en hel del på henne. Hon var en väldigt färgstark person. Jag tror hon kunde uppfattas som lite virrig, men det vi pratade om bakom hennes rygg var hur otroligt smart hon var. Jag önskar att jag hade fått chansen att säga adjö, men jag nåddes av nyheten på tok för sent. Jag kommer för alltid att bära med mig minnet av henne! Ha det så bra Anna, var du än befinner dig.
    //Fredrik

    SvaraRadera
  105. Hej
    Tittar in här ibland som många andra. Undrar hur det går för er?
    Kram Anne

    SvaraRadera
  106. Tack för otroligt vacker och sorglig läsning. Fantastiskt. <3

    SvaraRadera
  107. Såg på 3an idag och tänkte på er, hoppas ni mår bra!!

    SvaraRadera
  108. läs gärna min blogg och svara på min frågestund! :)

    http://emmymalinjohansson.blogg.se/2011/december/fragestund.html

    SvaraRadera
  109. HejHenrik!
    Vi är tre sjuksköterskor som studerar till distriktssköterskor som planerar en studie om att skriva i en blogg när en familjemedlem insjuknat i en cancersjukdom. Vi vill med denna studie få kunskap om närståendes upplevelser av att skriva i en blogg och att denna kunskap kan bidra till att hjälpa andra i liknande situationer.
    Vi skulle vilja komma i kontakt med dig för att fråga om du är intresserad av att delta genom att delge en av oss dina erfarenheter.
    Tacksam för svar till e-post: maria.andersson.21@student.hv.se
    Med vänlig hälsning
    Elisabeth, Kristina och Maria

    SvaraRadera
  110. Hej!

    Jag hoppas att allt går bra för dig och din dotter. Tänker på Annas blogg lite då och då, läste den länge.

    Sköt om er! /Stina

    SvaraRadera
  111. Vad tiden går fort ändå, 2 år idag... tänker ofta på dig Anna, många fina minnen av en kär vän.
    Kram J

    SvaraRadera
  112. fin blogg :)

    har frågestund på bloggen nu och skulle bli jätte glad om du frågar något :) http://paulinadrotttning.blogg.se/

    Kram!

    SvaraRadera
  113. vackert <3 http://raakisliv.blogspot.com kram //Ramona

    SvaraRadera
  114. Saknar dig fortfarande finaste Anna. ♥♥♥

    Men vi ses ju senare i himlen.

    Carina, fd kollega från Mäklarsamfundet

    SvaraRadera
  115. Jag tittar in titt som tätt för att se om Henrik har uppdaterat bloggen, men icke.
    Vad hände sedan?

    /Stina

    SvaraRadera
  116. Tänker också på Henrik och Tilda och undrar hur ni har det. Allt gott!

    SvaraRadera
  117. VISSTE DU ATT DU DAGLIGEN ANDAS IN RUNT 1 LITER AV ANDRAS FISAR!? ^^

    Kika gärna in på min nu aktiva blogg , med nya dagliga uppdateringar! Här hittar du bland annat Humor , Kluriga gåtor , Inredning & Onödigt vetande Men så intressant!

    SvaraRadera
  118. En helt klart bra blogg om livet.
    Tycker du skriver bra om livet, ge gärna tips om livets erfarenheter du har om livet ?

    Du kan gå in och kolla på:

    http://resand.blogg.se

    SvaraRadera
  119. Hoppas att det var okej med vadå?:)

    SvaraRadera

Kommentera jättegärna!!

Om du inte har egen webb-sida väljer du Kommentera som: "Namn/webbadress" i menyn nedan. Därefter kan du fylla i endast namn och/eller e-mail innan du skickar kommentaren.

Kram Anna